torsdag 10 april 2014
Hothothot
Allt går som Putin planerat.
Naturgasen har flera syften och funktioner. Det räknade Putin ut från början. Genom att få de naiva västländerna att acceptera en rörledning, som via Ukraina leder till dem själva, har han ju dem redan infångade utan återvändo. Han kan strypa gasen, när han vill.
Han vill det nu. Nu är rätta tiden för utspel. Genom inkopplade röravlyssningsapparater kan han dessutom få vetskap om västs krigstankar i denna storhetstid. Det är bara att spela ut västländerna mot Ukrainas skuld till Ryssland: betalar inte Ukraina sin skuld, så stryper han naturgasdistributionen till Europa. Enklare utpressning kan det inte vara. Västländerna vill ju dessutom så gärna ha krig och har just i dag ytterligare förstärkt sina hemska Nato-positioner, som hotar Ryssland. Nato har åter ilsket höjt rösten och krävt att de fyrtiotusen soldaterna vid Ukrainas östra gräns ska dras tillbaka. Vad de håller på, samma sak hela tiden, hela tiden. Att de inte tröttnar snart! Den där Rasmussen, så han håller på och så han ser ut! Tur att han försvinner till hösten. Kommer det en annan nordbo då? Ja, just det, ja, en ny viking, va? Från Norge? Ja, vi delar ju gräns med Norge. Det blir tuffa tag. Det finns tusentals ryssar i Norge också. Vi ska leta reda på dem och ge dem lite extra, så att de skriker ut ordentligt om en massa oförrätter, som de drabbas av varje dag.
Väst och amerikanske utrikesministern upprepar samma sak om tillbakadragandet. Man behöver inte lyssna på dem. De får tjata färdigt. Nu är det dags att börja njuta lite av att allt har blivit så bra ordnat och att alla blev så grundlurade! Då kan det inte vara så svårt att fortsätta, eftersom man har dem på spettet och redan har börjat grilla dem. Gud, vad det luktar bränt! Brandlarmet löses snart ut, förmodligen i kväll, torsdagen den 10 april 2014, i alla fall i Donetsk. Då ska de få se på rök
Fristen går ut just i kväll för ockupanterna, menar ju svaga Kiev. De erbjuder amnesti till alla de separatister, som frivilligt lämnar stadshuset, det ockuperade tiovåningshuset, där de barrikaderat sig. Vad tror Kiev?! Tror de att mina bundsförvanter kommer att gå därifrån frivilligt? Ingen kommer att lämna det huset. Alla vet att vi finns i bakgrunden och genast kommer till undsättning, om någon ockupant blir ofredad och fråntagen sitt vapen. Det är vår plikt att hjälpa i en sådan svår tid.
Amerikanarna? Att de blandar sig i, ja, de försöker ju, men enväldige Putin besegrar de inte och får inte på fall. Nej, hos oss är det ingen, som räds eller fruktar någonting. Vi är på väg till något stort, och världen ska få se, få skåda något oerhört om bara en kort, kort tid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar