Mötet i Minsk tisdagen den 26 augusti 2014

   

     Jag ser att Petro Posjenko trycker hans hand och lägger på sin andra hand som en extra hälsningsförstärkning.
     Nej, det gäller inte Vladimir Putin.
     Den handhälsningen är officiell och tryckfri i detta rådande och uppmärksammade svåra läge.
     Det är Vitrysslands ståtlige mustaschdiktator, som får den extra tryckningen. Det får man som värd, oavsett vad man tycker om personen?
    Den älskvärde Aleksandr Lukasjenko visar härefter med sin arm generöst fram Posjenko till förhandlingsbordet. Vem som tar hand om Putin ser jag inte. Han kanske tar sig fram till bordet själv utan ledsagare?
   
     Snart sitter de vid samma bord.

     Det var tre månader sedan de träffades för första gången.
     Känner de igen varandra?

     Striderna i Luhansk-området pågår samtidigt. Den framgång, som ukrainska soldater har haft den senaste tiden, har minskat i takt med ökat inflöde av ryska soldater och militärt material från Ryssland till separatisterna.
      Den nyss skrivna meningen är en stor rysk osanning.

      De nyligen infångade fallskärmsjägarna var i alla fall ryska. De hävdade att de tyvärr förirrat sig in på ukrainskt område på grund av att de gått vilse.
     Kartläsning var inte deras starka sida.
     Putin måste ge kommendering om ökad kartkunskap så snart som möjligt.
     Just nu i detta allvarliga förhandlingsläge kan han förstås inte ge sina order.Det vore verkligen oklokt.

     Allt måste i tv-ljuset se så bra ut som möjligt för de tre huvudpersonerna i det just pågående avsnittet ur dramat Den kullerstenlagda vägen.