Ryska Landsförrädardagen onsdagen den 27 augusti 2014

     Den ryske soldat, som i sin dagsfärska fångenskap hos ukrainsk militär tvingats till sanningsprat om gränsöverföringar av rysk militär och ryskt militärmaterial, måste nu begära politisk asyl i det fiendeland han befinner sig. Någon, som så uppenbart har förrått sitt fosterland, kan inte efter ett sådant skamlöst förräderi få bo straffri i sitt eget land enligt Putin.
     Vem har kommit med den informationen?
     Jag, endast jag.
     Mitt sunda förnuft säger mig detta.

     Sunt förnuft har som vanligt även Angela Merkel, som i telefonsamtal med Vladimir Putin också i dag frågat honom rent ut, om denne soldat talat sanning. Flera tusen gånger har hon ställt samma fråga till honom angående trolig rysk hjälp till separatisterna både på ryska och tyska, och han har svarat ryskt-rätt varje gång: inga ryska soldater finns på ukrainskt territorium.

     Landsförrädare är nu även de skickliga ryska satirikerna och kulturhumoristerna, som häcklat och gäckat den accelererande ryssmakten och som förut haft vanligt skrattfolk med sig på sina föreställningar och i sina skrivna texter.
     Strypningen av det fria ordet är dock nu i full gång, och intellektuella byten med motsatta uppfattningar jagas varje dag.
     Putin går sakta mot sin egen undergång.
     Under vägen stryper han oftare, vartefter rädslan kryper in i honom smygande, objuden och ovälkommen. Han säger oupphörligt till sig själv att han inte är någon skrämd man utan en hjälte i Det Ryska Riket. Som Över-Hjälte  belönar han de högljudda propagandister, som ska skråla om hot och vedergällning, som ska fängsla ryssar med normala uppfattningar om sant och rätt och som ska ange och förfölja, håna och trakassera dem, vilka lever och vill leva ett frihetligt liv.

     Nato kommer snart att sprida den rätta humorn med sina flygblad över östra Ukraina och ge dem en långskjuts in över ryska vidder, skogar och städer.
     I morgon den 28 augusti 2014 kan även svenskarna stå mera Nato-trygga på sin svenska mark och uppleva det ryska ordkriget på ett näralångt avstånd.
     Hur många decennier har det behövt ta för svenska regeringar att inse att Sverige måste ha bundsförvanter som Nato-länder?
     Även svenska politiker har haft en mycket dålig kartkunskap.

     Det gäller att läsa på i tid, innan kartan förändras.