Putin försöker irr-flyga igen eller Fågelkrock med nersläckt transponder

   

      Han säger att det ju var krimborna själva, som under vårmånaderna detta år 2014 genom folkomröstning sade ja till en rysk anslutning. Varför ska man straffa just krimborna, som ju har det svårt ändå? fortsätter han på propagandaspråket.

      Ja, vi har levt i en påfrestande verklighet hela tiden, sedan makttillträdet ägde rum! utropar krimborna, de äkta, inte de russifierade.
      Vi vet alla, hur den folkomröstningen gick till.
      Den är väl dokumenterad.
      Gröna marsmänniskor genomförde en maskeradkupp på ön. Genom  hot, lögner och propaganda genomfördes den.

      Genom de nya västliga ekonomiska sanktionerna torsdagen den 18 december 2014 direkt riktade mot Krim har man nu radikalt försämrat för invånarna där, upprepar Vladimir Putin. Ingen EU-turism ska ju vara tillåten dit längre. Något sådant kan vi inte tolerera.
      Det är åter så synd om honom, som på grund av uppenbara lögner, hot och militära aggressioner både på Krim och i östra Ukraina vill göra så väl mot hela mänskligheten, i alla fall mot den ryska.
      Han är minst sagt irriterad nu.
      Ge igen ska han.
      Det är klart. Vad annat hade man förväntat sig av en flygande, irrande för-fågel, som försöker att leka ledare i sin fågelvärld?
   
      Har han tänkt på att hela den just nu sittande och rubellängtande fågelgruppen också kan lyfta, breda ut sina frihetsvingar och ge sig av åt ett annat håll?






   

De mest kraftfulla sanktionerna mot Ryssland hittills, onsdagen den 30 juli 2014.

     När jag ringde Sjukvårdsrådgivningen angående mitt getingbett cirka fem centimeter ovanför ljumsken, utbrast sköterskan, som svarat: -Har du också blivit getingstungen?! -Ja visst. Var det nån före mej som också hade blivit det eller? -Ja. -Ja, det är ett himla getingår i år. Tur att det inte var en huggorm, som bet mej. Ska jag berätta, vad jag har gjort nu efteråt då eller? -Ja. -Jag krossade en alvedon i morteln och blandade ut med lite vatten och sög upp med en hushållspapper och lade på, och sen tog jag ut ett paket spenat ur frysen för att kyla ner det hela, ja, jag hade ingen kylklamp.
     Hon skrattade till lite och sade:
-Spenat?
-Ja.
-Men då har du gjort allt efter alla konstens regler, fortsatte hon.
-Ska jag ta de där Betapred-tabletterna också då eller? Jag har Tavegyl hemma också.
     Jag berättade i korthet att jag tidigare fått allergiska reaktioner efter i alla fall två getingbett. Förresten, det såg hon väl på sin dataskärm. Hela ens getingliv finns plötsligt tillgängligt för den man pratar med, och man får de bästa råd?
     Det är ju därför man ringer. Nej, jag kunde avvakta med kortisontabletterna. Hon frågade, om jag visste, hur man skulle göra med just de tabletterna, om jag nu behövde ta dem. Visst, jag hade repeterat sedan förra gången, läst på och tagit till mig. Man skulle inte trycka ut dem utan ta det lite försiktigt och bara blanda dem med en liten mängd vätska.

     Medan getingsommaren håller på som mest intensiv, fortsätter striderna i östra Ukraina. I oförminskad omfattning förs krigsmaterial över gränsen från Ryssland.
     EU och USA har fått nog.
     De mest omfattande sanktionerna hittills mot Ryssland beslutas om denna näst sista julidag 2014.
     När ska Putin retirera?

     Han tänker löpa linan ut.
     Hela ryska folket har han ju med sig?

     Han binder fast folket i linan och drar folket med sig.
     Det blir ett tungt lass att dra.

Längesedan

     Han sms-ar mig och påstår att jag inte har bloggat på länge.
     Oj, han har märkt att jag uteblivit från världen!
     Oj oj oj! Det var väldigt roligt att han saknade mina bokstäver.

     Jag svarar honom via ett återsms, som jag skriver i bilen, när jag har parkerat och strax ska gå ur, ta min gamla slitna lila plastpåse med det nödvändigaste och gå in i det gamla tjugotalshuset, som inte är mitt.
     Till honom skriver jag att det kan vara möjligt igen att jag tar ur datorn ur den svarta ryggsäcken, som jag ställt i ett nystädat rum i andra våningen, och börjar skriva om den dramatiska situationen i östra Ukraina.
 
     Nu sitter jag här, och klockan är tjugotre och femtio, och det är knappast troligt att jag hinner formulera klart om upproren, som fortsätter samma dag som USA och EU har utökat sanktionerna, vilka kryper allt närmare Putin själv.
     Det går inte att skynda sig.
     Jag ska utveckla allt i morgon, den sista dagen i månaden april år tjugohundrafjorton.

     Nu visar vårkylda tisdagen tjugotre och femtiofyra.
     I morgon väntar Valborg med eldar, som knastrar.