Skärtorsdag i Genève

     Han tittar inte på Kerry, när han bekräftar överenskommelsen med ett handslag.
     Det är inte trovärdigt att inte också bekräfta avtalet med ögonen vända mot varandra.
     Lavrovs gummiansikte visar nonchalans. Snart får vi veta, vad han menar med sin bortvändhet.

    Fyrpartsmötet i Genève, som har varat i flera timmar denna skärtorsdag den 17 april 2014, analyseras som en liten framgång. Kerry menar dock att ord inte bara kan räknas utan att den stora handlingen krävs, för att östra Ukraina ska kunna bli befriat från alla proryska separatister och ockupanter, som med vapenmakt tilltvingat sig stadshus och polisstationer på många platser. Det är första gången som den tillförordnande utrikesministern i Ukraina, Leonid Kozjara, och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov, möts. Cathrine Ashton, EU:s utrikesrepresentant, utgör den fjärde personen i denna viktiga kvartett.
     Om löftena bryts och hoten mot östra Ukraina fortsätter, kommer ytterligare och kraftfullare sanktioner mot Ryssland att verkställas. En omedelbar förändring måste ske. Alla barrikader ska rivas, alla proryssar i viktiga byggnader ska avhysas och alla, som deltagit i ockupationerna, ska erbjudas amnesti, om de snabbt lämnar de intagna lokalerna och ger sig i väg.
     Det ska snart visa sig, hur många av ockupanterna, som är ditkommenderade av Putin och hans sammansvurna. De är utmärkta med samma klädsel och skiljer sig från den vanlige proryske ukrainske medborgaren på ett tydligt sätt.
     Nu kan de smyga bort under nattens beskydd och bli hämtade av ryska militärcivila fordon?

     Ukrainska motståndsmänniskor vågar sig äntligen ut på sina egna gator för att demonstrera för Ukrainas enighet. Inte överallt är det säkert; de proryska kan ännu hota, och ytterligare dödsfall på båda sidor kan inte uteslutas. Ingen vill utsätta sig för en upprepning av dödshändelserna i Mariopol, där tre separatister nyligen dödades och flera skadades.
   

     Samtidigt med Genève-mötet medverkar Putin i en tv-talk-show, där han fortfarande hävdar, upprepar och påminner om att det ryska parlamentet gett honom klartecken att vid fara kunna gå in i de östukrainska områden, där de ryskspråkiga finns. Han meddelar dessutom igen att det var ryska soldater, som fanns på Krim vid annekteringen. Fortfarande skyller han allt på Kiev och utvecklar sina enkelriktade beskyllningar mot den olagliga regeringen där. För att framstå som en korrekt ledare uttrycker han en genomskinlig åsikt om att han dock i första hand hoppas på en diplomatisk lösning på Ukrainas problem.

     I morgon firas en dödsdag, som fått världsomfattande konsekvenser.
   
     Om en och en kvarts timme är det långfredag.

     Vad blir det för påsk i Ukraina?

Det förnyade naturgashotet

     Naturgaspressen från Putin ökar.
     Inom en månad ska alla naturgasskulder, som Ukraina har till Ryssland, vara betalda.
     Ja, det är besvärligt med ekonomin lite varstans i världen. Medan regnet iskyler mina smutsiga vårfönster, försöker även jag att betala mina energikostnader via internetbanken, vilket fortfarande är en krävande och svår arbetsinsats för mig, som är född på hästkärrornas tid. Det låter som om jag vore född på artonhundrafemtiotalet och som om mitt påstående därför vore lögnaktigt. Så är det ju inte alls. Även på nittonhundrafemtiotalet kördes renhållningsfordonen av två hästar, som backades in på min smala gata, begravningsvagnen med kista och kusk  kördes framåt men backades ut med två hästar i blank utrustning och silverkantade hästskynken och någon enstaka privat enkelhäst-kärra ställdes då och då på den för snäva vändplatsen. En hösäck hängande runt hästens hals gjorde att hästen kunde hålla sig matsysselsatt och inte plötsligt skulle vilja flytta på sig. Gatuarbetarna använde sig också av hästdragen vagn, då de ersatte gatubeläggningen med nya stensockerbitar eller då de gick med tömmarna i ena handen och skyffeln i andra för att ta upp all hästspillning, som då låg på gatorna, vilka ännu inte var asfalterade.
     Mycket ska betalas i april, inte bara naturgasen utan även Fortums vinterelektricitet, som slingrar sig till mig i svarta plastslangar genom obändig skogsnatur fram till mitt gråa hus-elskåp och sedan vidare in i mitt slukande träslott. Medlemsavgiften till Sveriges Författarförbund har lyckligtvis halverats tack vare mitt trettiofemåriga medlemskap och att jag passerat sjuttioårsgränsen. Bilskatten, som heter fordonsskatt, ska skickas till Transportstyrelsen precis under samma aprilmånad som avgiften för besiktning och ombesiktning ska erläggas. Femtusenkronorsreparationskostnaden för bilen före ombesiktningen har redan i förrgår med framgång skickats av mig via molnet, som jag inte ens kan skymta. Här ser jag ju bara mina rejäla, mörka och påtagliga  regnmoln, som ska dölja den vårvarma solen ännu några dagar. Sotningstjänsten vill ha betalt precis på påskdagen, hur nu detta ska gå till. Om jag erhållit någon faktura från slamsugningen, vet jag inte just nu men hoppas på att den inte alls har skrivits ut. När jag ringer Fraktkedjan Väst för att kontrollera, upplyser man mig via intalad påskröst att man redan stängt klockan tre på skärtorsdagen, vilket är i dag. I vanliga fall stänger man klockan fem. På tisdagen efter annandag påsk den 22 april 2014 är man tillbaka igen. Jaha, då har den allmänna sverigepåsken redan börjat?  Här sitter jag och skriver och har inte dammsugit och inte diskat och inte gjort huset tillgängligt för helgfirandet med närmänniskorna, och så är det redan påsk!
     Ja, i denna svåra aprilmånad överstiger utgifterna inkomsterna, och jag börjar beklaga mig så där försiktigt för att känna, om även andra plötsligt har drabbats av en liknande fakturapress. Det har faktiskt flera gjort. Jag är inte ensam om att utgifterna ibland kan överstiga ingifterna, vilket är ett felaktigt ord.
     Det är mera synd om ukrainarna, vilka just i dag på denna vårkalla skärtorsdag i Stilla veckan den sjuttonde april tjugohundrafjorton energihetsas av naturgasöversteprästen Putin, som gärna vill att hela den ukrainska industrin ska kollapsa och att alla ukrainskspråkiga ska frysa fast i sin överdrivna demokratiska tro på ett bättre och mera trovärdigt samhälle.