Hur många fram till klockan noll noll?

   
   
     Åttatusen ukrainska soldater är inringade i Debaltseve.
     Vi skriver nu datumsiffrorna 150213.
     Tio människor har dödats sedan vapenvilan proklamerades i går.
     Separatisterna uppmanar de ukrainska soldaterna att ge upp sitt motstånd.
   
     Men om ukrainarna fortsätter sin kamp?
   
     Då får de fortsätta kampen som sårade, som döende och som döda, och hur effektivt är det?


     Alla ser på när kropparna blir livlösa.
     Det ingår i avtalet att några måste dö.
     Skoningslöst men sant är detta. Sådant får man räkna med?
     Alla de tjugoåtta på EU-toppmötet i går i Bryssel visste att de på sina handdatorer snart skulle få se de stela, orörliga unga männen från Ukraina liggande slaktade och lemlästade på det vintriga slagfältet.

     Varför föder mödrar söner?

     Fler och fler soldater stupar, och civila skyndar ner i sina källare.
     Alla ser på när kroppar blir livlösa.

     Hur många har dött fram till klockan noll noll natten till söndagen?

   
   

 

Är allt över nu den 12 februari 2015? eller Många frågor men få svar

     Nej, allt är inte över.
     Efter sexton timmars förhandlande, som har slutat i ett avtal om vapenvila, har allt bara börjat på ett nytt sätt.

     Några historiskt kunniga personer parallellägger Minsk-mötet med München-överenskommelsen 1938, då Hitler krävde att också få Sudetområdet i Tjeckoslovakien, eftersom det bodde många sudettyskar där. Västmakterna, som med alla medel ville bevara den ömtåliga freden, kom ej till undsättning till det försvarsvilliga Tjeckoslovakien utan offrade Sudet. Det var det sista området Hitler ville ha, påstod premiärminister Chamberlain efter sin hemkomst från München och viftade med det berömda papperet, vilket var underskrivet av honom själv och Hitler. Framför de uppställda mikrofonerna formulerade han under folkets jubel sina kända ord om att det uppvisade dokumentet garanterade "fred i vår tid".
     Jag och många andra har förstås för många veckor sedan tänkt detsamma om detta genomskinliga München-avtal och om upprepningen av historien. Man har ju till och med skapat ett nytt Putin-namn, som associerar till namnet Hitler. Det är numera ett populärt och nästan satirfolkligt namn, som dessutom många uppfattar som det rätta. Ja, flera tror till och med att de två herrarna är släkt på något vis.
   
     Merkel, Hollande och Porosjenko kom dock inte till Bryssel och EU-toppmötet i eftermiddag för att vifta med ett dokument, glittrande av silvriga fredsbokstäver. Något jubel över deras demokratiska och diplomatiska insatser kunde heller inte höras. Merkel kom endast med en strimma av hopp, och alla vet ju att en strimma är det tunnaste tunna av ett knappt synbart ljus.
     Trots flera uteblivna hopp vill många i Väst sätta upp Angela Merkel på kandidatlistan till årets fredspris i Oslo?
     Hon står redan som första namn?
     Trött och sliten såg hon ut vid ankomsten till Bryssel. Får hon inte ont i kroppen av att sitta, stå och flyga så mycket? Hon är ju en människa av kött och blod som vi. Vem masserar hennes ömmande rygg och ansträngda fötter? Vem ger henne rätt föda och rätt dryck vid rätt tidpunkt?
   
     Före vapenvilan, som ska inträda på natten till söndagen den 15 februari 2015 klockan noll noll, ska de hårdaste striderna äga rum. Separatisterna är besatta av markinnehav, som ska ge ännu större urlakning av Ukraina. Nya ryska militärförstärkningar kommer ytterligare att decimera de försvarskämpande men dåligt utrustade ukrainska soldaternas antal och dödsskada de flyende inhemska flyktingarna.
     USA:s ofattade beslut om vapenleveranser borde tas nu, inte efter de ukrainska soldaternas död.
     Ingen har uttalat ordet USA i dag. Obama finns inte längre? Finns Reserv-Obama? Ska historien upprepa sig på samma amerikanska vis som förr?
     Finns Obama efter klockan noll noll på natten till söndag, när separatisterna fortsätter sina härjningståg som om inget Minsk-möte alls hade hållits, eller är det endast de av EU utlovade nya ekonomiska sanktionerna mot Ryssland från och med måndag morgon som gäller då?
   

       




   

Ukrainska EU-dagen tisdagen den 16 september 2014

     Putin vrider sig, när han hör applåderna, segerbruset och det upprymda sorlet i Kievs parlament, då resultatet av EU-närmandet offentliggörs.
     Petro Porosjenko ber därefter alla att ge dem, som stupat för den ukrainska demokratins skull, en djup tanke av tacksamhet för deras avgörande insatser och för deras offrande av sina egna liv.
     Samsändningen med Bryssel ger tyngd och styrka åt ukrainska folket.

     Putin har bestämt sig för att ligga lågt och har dikterat för de ryska medierna om att inte mer än nödvändigt kommentera det, som hänt.

    Han lurar i vassen som den ruggiga och fläckade gäddan, avvaktar, väntar ut.  Sitt påpassade tillfälle har han god kännedom om. Han fortsätter med sina förtäckta men tydliga hot och har inte förlorat bytet ur sikte, södra Ukraina och läckerhetsjorden i Baltikum till att börja med. Den estniske polismannens öde är ännu okänt, och estlänningarna hålls på halster. De känner den smygande faran, trots att Nato nu förstärkt sina positioner i östra Ukraina och trots att Nato nu spaningsflyger oftare i Baltikum. Uppvisandet av en trotsig attityd mot de ryska soldaterna på andra sidan gränsen tycks ändå inte lugna balterna.
     En katt-och-råtta-lek är det.
     Gäddan dyker upp, när man minst väntar den.
     Det finns många djur i Världens Hage.

     Vapenvilan har tagit slut som beräknat.
     Ytterst få i Donetsk trodde på den.
      Porosjenko har försökt att blidka separisterna med löften om ökad grad av självbestämmande, men tesen om att mycket vill ha mer breder ut sig.

     Genom att envist upprepa doktrinen om Rysslands behov av sina gamla landområden men framförallt om den snara nödvändigheten med befrielsen av ryssar i andra länder, oroar Putin ständigt sin omvärld. Han spelar ut den ene mot den andre, intar charmbeteenden en liten stund för att sedan bombastiskt predika med nationalistisk hets och propaganda med dödsröst från de jord-fästa diktatorerna i det oslagbara Sovjetunionen.







   
     

Efter-Dagen måndagen den 12 maj 2014

   
     Han har godkänt resultatet av söndagens folkomröstningen med 79 procents ja-röster från människorna i den donetska folkrepubliken.
     Vem?
     Putin har nu länge väntat på att få godkänna söndagens så kallade folkomröstning, spektakulära, folkvilda, burdusa och absurda folkomröstning.
     Endast 10 procent skall ha varit emot.
     De proryska separatisterna jublar och höjer sina vapen. Nu är folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Luhansk och Folkrepubliken Mariupol ordentligt befästa på många sätt.
     Då är det bara att ge kommandot Vänd Om till de ryska trupperna lite längre från gränsen nu och beordra alla före detta ukrainare att stå och buga vid infartsvägarna med händerna fulla av sovjetiska flaggor?

     Ukrainska kulturarbetare har blivit tillfångatagna och sitter isolerade i den ukrainska säkerhetstjänstbyggnad, där tidigare OSSE-representanterna har suttit fångna. Detta gäller två kulturarbetare, den 34-årige regissören och den 29-årige konstnären, som blev tillfångatagna i Slovjansk för två veckor sedan, då de var i färd med att inhämta stoff till en ny pjäs. Efter en säkerhetskontroll på gatan blev de bortförda. Just dessa två har arbetat mycket för ett kultursamarbete mellan de ryska och de ukrainska kulturutövarna. De två har inte hörts av, och man är orolig för deras situation. Femtio mycket välkända personer ur kultureliten i Ryssland har nu solidariskt krävt att kulturkollegerna ska frisläppas.
      Frågan är, om även dessa femtio ansedda ryska kulturföreträdare också ska kväsas av Putin och hur han ska gå till väga med det?
      Hur många ska täppas till med munkavle, innan Putin själv är borta?
     Mäktigheten har alltid sina gränser.
     Diktatorer har svårt att inse detta, medan maktfullkomligheten pågår.
     År 2012 skrev jag en dikt om Putins försvinnande och att han i tid skulle inse att han inte behövdes längre. Dikten kallade jag "Tag tapetsprånget nu".
     Någon borde i denna hetsiga tid ge ut en  oinbunden putindiktsamling.
     I helikopter sitter man därefter fast förankrad med den löstagbara samlingen. Tack vare helikoptersäkerheten kan man luta sig ut över de nya låtsasmaskeradfolkrepublikerna i östra Ukraina och släppa ner diktblad efter diktblad och se dem sakta singla ner över människorna. De vågar först inte ta fatt de luftburna diktbladen men hoppar efter en stund längtande upp efter dem och slukar de sanna orden om invånarnas framtid i en sovjetisk gammalstat.

     Det är kulturen, som ska få bukt med den vrålande och vulgära propagandan och sticka hål på dess dominerande osanningar, förvrängningar och hotande avgrundsord.


     Utrikesministermötet i Bryssel har avslutats denna dag, måndagen den 12 maj 2014. Ytterligare sanktioner har utdelats mot tretton personer och mot två företag på Krim. De senare har skändligen konfiskerat ukrainska energibolag. Fördömandena mot den hafsigt genomförda oparlamentariska folkomröstningen i går, söndagen den 11 maj, har varit flera under mötet. Den ryska naturgasen och handeln med Ryssland gör att några EU-länder inte fullt ut kan stödja den tredje sanktionsvågen, som ska sättas in vid tiden för presidentvalet den 25 maj, om valet saboteras.
     Den ständiga upprepande-frågan blir: hur kunde västländer så blåögt avtala med Putin om dragning av naturgasrör på Östersjöns botten? Varför tystades varningsrösterna om beroende-farorna ner eller nonchalerades? Tillräckligt många visste ju ändå, vem Putin i grunden var? Räcker det att man säger att man ville tro det bästa?  Det är i sig en positiv uppfattning om att människan i grunden är god.
      Putin hade medvetet flörtat med Väst och gett ett intryck av att han kunde umgås med Väst på ett västligt, otvunget och fritt sätt. Så lätt kunde han lura flera EU-politiker, som aldrig konkret befunnit sig i en hårdför närstrid med Gamla Öst eller som trodde att faran blåst över från det kalla kriget.
     För dem, som känner ilningar, för dem som är intuitionssnabba, för dem som starkt upplever den oberäkneliga kusligheten och för dem som vibrerar synligt av lömska hot, ska man ha den största lyhördheten.

     Pokeransiktet Lavrov har tillkännagett i dag att det för närvarande från rysk sida inte planeras några ytterligare internationella samtal om krisen i Ukraina.
     Det var helt fel.
     Ett  s  blev i förbifarten ett  g   i ordet krisen.

     Det orörliga och leendebefriade pokeransiktet Lavrov har tillkännagett i dag att Putin,  härskaren även över planeten Mars, inte planerar några ytterligare internationella samtal om krigen i Ukraina.
   
   



   

Fågeln Putins vidgade vyer

Skrivet under den storröriga Ukraina-Krim-världspolitikdagen den 6 mars 2014.

Han ringer för att fråga, hur det går. Jag svarar att det inte går något vidare. Blogger kommer jag in på, men där finns ingen orange penna, som jag kan trycka på för att kunna skapa ett nytt blogginlägg.

  Han skojar något om att Putin kanske inte vill att jag skapar fler blogginlägg.

  Jag säger att jag har skrivit om tisdagen den 4 mars 2014 på Google Drive i stället. Det gäller att gardera sig. Orden försvinner så lätt på min dator. Frågan är nu bara, hur jag ska kunna överföra allt  till Blogger, när jag inte kan få fatt i den där oranga Blogger-pennan, eftersom den aldrig dyker upp på min bildskärm, hur mycket jag än trycker på tangenterna. 

Tiden har verkligen försvunnit så  fort och alldeles för snabbt. Det jag skrev i tisdags är inaktuellt i dag på torsdagen? Jag hinner inte med i den svindlande världshastigheten, som förändrar skeendena minut för minut. Soldater, som var osynliga i förrgår, har på något sätt blivit synliga och tillfälligtvis gett sig av på gund av att västvärldens och FN:s företrädare skulle besöka halvön i dag. Dessa har nu bryskt motats bort av hätska proryska Krim-bor, vilka starkt anar sin efterlängtade upprättelse och ryska bekräftelse. Det lokala parlamentet har beslutat att Krim från och med i dag ska ingå som en del av Ryssland, vilket igen omkullkastar västvärldens strategier. Ny diplomati måste skapas och praktiskt utövas. Formellt ska en folkomröstning om Krim hållas den 16 mars. Endast Krim-bor får rösta. Kvarvarande ukrainska soldater hotas, isoleras och trakasseras och kallas nu ockupanter av de ryska propagandisterna. Man erbjuder ukrainska soldater att byta sida eller att överge sina förband snarast, helst omedelbart. Det är så otroligt bråttom. Putin kan inte vänta.

  Hur lätt får det vara att ta över en del av ett lands territorium?

Man vandrar bara in osynlig och styrs osynligt och cirklar runt, runt på ett Moskva-bestämt brädspel, som Den Högste magnetiskt sköter bakom svarta draperier med särskild genomsiktighet från det inre hållet.

  Rysk valuta har redan införts?

  Rysk propaganda flödar och pumpar på, dominerar, slår ut förnuftet, piskar hårt och dyker ner. Den mentala förödelsen har redan börjat härja. Utnötningsprocedurer iscensätts. Provokationerna ökar i antal.

  När kommer första skarpa direktskotten? Varningsskotten har ju redan ljudit.

  I Bryssel förlängs det planerade mötet denna dag, torsdagen den 6 mars 2014. De kyliga och gengångaraktiga sovjetvindarna viner nu där om företrädarna från de västliga länderna. Det är Putin, som blåser lite på alla kropparna, som samlats för att enas på olika sätt. Det ska snart bli en större blåsning, men det anar man inte, eller?

Putin har mycket syre kvar i sitt bröst. Han kan hålla andan länge än. Plötsligt kan han komma inflygande över alla i salen där och blåsa ännu kyligare luft över dem. Alla vet väl att han har flygcertifikat? Man borde ju också veta vid det här laget att han även kan förvandla sig till en vacker och välljudande rysk fågel, som har erhållit ett alldeles speciellt fågelflygcertifikat. Det kan han utnyttja maximalt för att skaffa sig en större luftvy över världen. 

 Putin är inte alls blåögd. Med sina svarta ögon betraktar han nu de församlade i Bryssel. Tänka sig,  de har inte skyddat sig ens med hattar utan går där och sitter där barhuvade och blottade, osäkrade och oförberedda. Väst är verkligen ett konstigt begrepp, mjukt och lyssnande, empatiskt och alternativistiskt. Hur får allt plats i de västliga hjärnorna?

   Som en overklig, iskramande film är detta. Står jag åter upprörd och skrämd plötsligt i vardagens förbifart framför de svartvita tv-bilderna och betraktar de ryska soldaternas frammarsch i Tjeckoslovakien, medan våra barn på ett, tre och fem år otåligt väntar på barnprogrammet?

   Vem är Putin, Angela Merkel, svara, du som vet!

Vet du inte? Har du inte pratat på rätt kvinnovis med honom? Du kan ju dessutom både ryska och tyska. Kan du inte få det rätta fotfästet i hans blåa, kalla ögon? Är han en dubbelnatur? Har han lurat dig hela tiden med sitt eget övertygande om att han var demokrat?  Och du har gått på det? Du, om någon, kan skilja på viktiga ideologiska begrepp. Jag har ju högaktat dig, Angela Merkel.  Oumbärlig är du i denna västmannasamling.

    Du måste ta ner honom på jorden, när han kommer inflygande så där och sprutar frusen luft över era bara huvuden. Lova det, Angela Merkel, du måste, du måste, annars blir ni alla till eviga frysstoder där inne i den ödesmättade salen.